3 - 8 januari 2004:

Alla var där på flygplatsen, redo för avfärd till en leende sol, alla utom Dennis...... Men till slut dök han fram bakom en stor resväska och då började resan. En lång, hård, och outhärdlig resa på c:a 13 timmar. Men till slut var målet nära och Ka-Fai gjorde den stora upptäckten, han såg land - Thailand..... Han var inte den enda som gjort en stor upptäckt. De äldre herrarna hade skådat de thailändska infödingarna. Och här börjar äventyret, det var som att kliva in i världens största bastu.

Varje dag upptäcks det nya saker av simmarna och tränarna. Nya kunskaper tar vid, Bengan har lärt sig att köra bil på thailändsk vis och Janne är inte mycket sämre han. Tränar-Tessan sitter tryggt och smart bredvid och tittar på. Det är varmt i bassängen och solen steker, vi tror att de flesta i klubben nu vet hur en kokt kräfta känner sig, både bildligt och bokstavligt. Men tränar är inte det enda vi gör, det blir också en hel del shopping och Ka-Fai vet verkligen hur man ska pruta..... Dessutom har vi fem stycken "turebergare" som var mer åt det "snobbiga" sättet och skulle ha handsytt, så hädanefter ser vi fram emot två stiliga nyrakade, vattenkammade, och kostymklädda tränare vid bassängkanten under fredagarna och tre stycken glamorösa simmare......

Vi glömde en sak, i början av lägret kraschade telenätet, den enda fungerande mobiltelefonen var Callbos som gick varm här ett tag. Efter ett tag fungerade telenätet och Callbo fick lite lugn och ro.

Vi tränar i en bassäng som ligger på en internatskola vid namn "Dulwich College". Vi är inte helt ensamma här, vi har också sällskap av ett simgymnasium från Norge som har varit här en gång förut. I början var det väl ganska stelt mellan de norska simmarna och oss "turebergare", men nu verkar isen ha smält. Den 10 januari åker vi tillsammans med de norska simmarna på en segeltur, det ser vi fram emot och hoppas att det ska bli kul. Här inne på vårt rum händer det också lite grejor, minst en allsång om dagen blir det då alla lyssnar på musik och sjunger olika låtar. Det enda som fattas är självaste Berghagen för att göra det komplett. På tal om komplett så vet Jessica hur thailändarna försöker "charma" oss till att köpa så mycket som möjligt.

Nu vet vi inte riktigt vad vi ska skriva mer, men det vet säkert Sven, Ka-Fai, och Eklöf som berättar vidare imorgon......

Soliga Solskens kramar från Jennie, Anna, och Jeanette

9 januari 2004:

Även denna dag började med ett pass kl. 07:00. Finnen (Dennis) var röd som en kokt kräfta efter gårdagens poolbesök. Han ville "banga" halva passet, men Pontus och Patrik övertalade finnen (Dennis) att simma klart passet. Finnen (Dennis) "lacka" och simmade klart passet i vredesmod. Efter detta dramatiska trauma väntade bästa måltiden...... frukosten. Efter frukosten åkte de som ville till en av Thailands finaste stränder "Patong Beach" för att handla eller bli stekta av solen. Vi träffades igen kl. 16:00 vid bilarna, då hade vissa införskaffat 5 nya garderober av kläder, medans vissa andra nöjde sig med skräddarsydda kostymer och DVD-filmer. Nu bar det iväg hemåt där vi hämtade upp resten av ligan för ytterligare ett härligt eftermiddags pass. Passet föregicks av ett landstyrkepass där jag (Sven) och "Loofen" slet i den varma solen med att spela volleyball, medan de andra gjorde vad man brukar göra på landträningar. Sedan var det middag och tidig sängläggning för att orka upp dagen efter.

Sven, Ka-Fai, och Loofen

10 januari 2004:

Denna dag samlades vi på bryggan med en spännande dag på sjön framför oss. För att lära känna våra "norrbaggar" delades vi in i tre olika grupper, bestående av ett glatt gäng. De flesta blev lite avundsjuka på Jessi som blev en stolt seglare på katamaranen. För oss andra fick vi känna på att åka segelbåtar, som redan var ute till havs. Därifrån seglade vi till en grotta som var obeskrivligt fin.

Under två timmars färd fick vi stå ut med gassande sol, brännande värme, och krabbfångst (Callbo och Svedlund). Jessis båt var något seg i starten, men med ett partyhumör höll de hoppet uppe för en seger. Lisa blev styrman för en vinglig segelbåt, hon såg riktigt "flashig" ut.

Väl framme blev det bad, paddling, och mingel. Bengt var riktigt smidig på paddlingen, men inte tillräckligt för att komma upp på en motorbåt. Där låg han hjälplös som en krabba på alla fyra och sprattlade.

Under hemfärden fick katamaranen lite problem, de fick motorstopp. Ruffen blev rökfylld och de trodde de var ute med dem. Då fick Lisas båt en chans att utöka försprånget till en seger (segern är vår......). Nu vart Janne stolt! Tyvärr kom min (Tessan) båt sist, även fast vi hade fyra begåvade seglare.

Efter en lång och solig dag tror jag att de flesta längtade efter en svalkande dusch, för att skölja av sig salt, svett, och tårar. Sedan väntade en smarrig middag, en saftig köttbit och krispiga pommes. De var en stor favorit hos mig (Tessan), men kanske inte för de andra.

Hälsningar från myrstacken / Garvet (Lisa), Flummet (Tessan), och Riskockarn´(Jessi)

11 januari 2004:

Dagen startade som vanligt med ett härligt förmiddagspass under soluppgången. Tyvärr var det idag fortfarande få som kunde träna p.g.a. sjukdomar, men det hejdade inte dom som var friska och krya för att kämpa sig igenom bassängens varma vatten. Efter träningen avnjöt vi en stor och god frukost, sen for några iväg in till staden för att pröva sina kostymer och handla lite smått och gott. Dem som inte åkte iväg var hemma och tog det lugnt och slappade vid poolen eller låg och sov på rummen. Om man var borta och shoppade åt man lunch för egna pengar vart man kände för, hemma på hotellet åt man lunch som var den vanliga, fast väldigt god. Jag (Callbo) och Anders var några av dem som inte åkte in till stranden eller shoppingen utan stannade på hotellet, så vi vet inte exakt vad som hände där, men hemma så tog man det lugnt. En del satt på internetcafét och andra fortsatte sova. Kl. 16:00 var det samling för eftermiddagsträning. Då var det ännu färre som kunde simma p.g.a. sjukdom.

Callbo och Anders (P.S. Vi kunde haft mer och skriva om inte Tessan E hade segat med att ge oss blocket!)

12 januari 2004:

Kära läsare!

Då solen åter gick upp var vi måttligt många som låg och simmade dagens första pass. Resterande var på rummet och sov med diverse skavanker. Efter ett uppfriskande morgondopp och frukost begav vi oss iväg till en liten pöl (havet) och badade, solade, kollade fiskar och diverse andra kryp. Anders E och Pontus såg en muräna, Dennis och Patrik såg en havsspindel.

Medan Lisa var och lagade en tand plockade vi andra kokosnötter utan framgång. Dagen avslutades med landträning, därpå ett stenhårt simpass och senare Thai-buffé igen. Ett antal kompletterade denna måltid med pizza och hamburgare innan läggdags. Hoppas på europeisk mat imorgon.

Dennis, Pontus, och Patrik

13 januari 2004:

Dagen började som vanligt med strålande solsken, molnfri himmel, och ett underbart humör. Och inte nog med detta så belönades vi med ett hårt fart 3 pass.

Efter detta for de friska iväg för att avnjuta en solig dag på en blänkande strand. Solen var dock icke lojal mot oss tappra trogna simmare. Våra bröders närvaro, fiskarna, gav oss deprimerade simmare ett rejält humörlyft.

Efter fiskar, strand, och huvudsakligen brudar drog vårt ståtliga sällskap vidare mot storstaden Phuket Town ihopp om billiga kvalitetsplagg. I vetskap om att plaggen är 100 % äkta så är priset bara en tiondel, detta har våra dränkta simmarhjärnor ännu inte kunnat finna en lösning till. Vi fann en mörk hemlighet om den magnifika staden Phuket Town, priserna på kläder var på tok för höga för denna del av världen och billigare priser hade skymtats i andra delar av Phuket. Trots order angående inget eftermiddagspass så skuttade vi från staden till bilen.

I Phuket sa solen hej då och vi likaså! Vi åkte hem för att avnjuta ännu en starkt kryddad måltid som alla kunde äta, ty upplevelsen av stark mat är identisk hos samtliga individer.

Victor och Philip

14 januari 2004:

Dagarna går, men faktum består, snart åker vi hem till verkligheten. Långt härifrån väntar ett snöigt och kallt Sverige, skola, och arbeten....... bläh! Vi vet, visst är tanken deprimerande, men nog längtar vi hem till alla våra "nära och kära"...... Här saknar vi i alla fall "Oboy".

Dagen börjar med en härlig sovmorgon och en god frukost (den bästa måltiden). Efteråt begav vi oss av till det kända shopping placet Patong Beach..... De flesta var inriktade på att shoppa loss på DVD:s och CD:s, andra hämtade hem deras skräddarsydda plagg. Om man inte gick loss på DVD:s så handlade man Gucci väskor för fullt. Tyvärr fick vi inget sällskap av de kämpe goa "norrbaggarna" som var tvungna att "plugga" och sköta landträningen..... Tobbe visade ingen barmhärtighet och sa strängt nej till frågan om att få följa med "svennarna" till Patong Beach.

Sedan körde Bengan och Janne för fulla muggar till Big C ett superstort och känt köpcentrum i Thailand för att inhandla diverse saker, allt, allt utom frimärken. Paniken spred sig hos simmarna. De som ville fick slänga sig i Bengans bil till Tesco för att inhandla frimärken. Likaså som vi jumpa in i bilen fick vi slänga oss av i farten väl framme vid Tesco...... Det var liksom "Jalla, Jalla"...... Trots en åktur på thailändskt vis, blev träningen något försenad, landträningen uteblev, men för vissa blev det "catch-up" med den saken efter träningen. Tränar-Tessan visade ingen barmhärtighet.......

Efter en lång dag på Patong Beach, simträning, och middagen gick de flesta till rummen och checkade in sina införskaffade saker. Nu när de flesta "kostymnissar" har fått sina kläder klara ser vi fram emot en "fashion show". Här gör vi det i alla fall....... Trots sin obarmhärtighet går dagens tränar+ till Tobbe som bjöd på "bullar" efter träningen.

Nu börjar vi bli lite sömniga här, så det är nog bäst och gå och vakta kudden, annars kommer vi vakna upp som 3 stycken zombies, men det gör vi nog ändå......... Zzzzzzzzzzzzzz!

Slumra nu och snarka sött, så tar "Coffe" & Co över imorgon!

Kram! Jennie, Anna, och Jeanette

15 januari 2004:

Den enda dagen det verkligen inte hände något av intresse. Vi tränade på morgonen som vanligt, sen var vi i Patong Beach i c:a 1 timme för att sedan slappa till träningsdags. Sängläggning för de sjuka och till Patong Beach för de äldre grabbarna på kvällen.

Sven, Ka-Fai, och Loofen

16 januari 2004:

Efter en stadig frukost och en lång lista på sjuklingar, begav sig 19 friska simmare och tränare iväg i full fart i en "speedboat" mot "Phi Phi" island för att utforska de fina korallerna och det färgrika djurlivet längs bergskanterna. Vi såg många fina och underlig fiskar när vi låg vid vattenytan och snorklade oss fram. Efter många exotiska syner far vi iväg mot "Maya Beach" som var full av kineser och japaner från sydost. Stranden hade varit med i filmen "The Beach" och kamerorna klickade för fullt. Sen åkte vi iväg till "Monkey Beach" som var full av små hungriga apor. Vi matade dem med bananer och sen utforskade vi korallerna lite runt omkring. Sen åkte vi tillbaka till "Phi Phi" island och avnjöt en stark thailändsk måltid. Under måltiden blev Jennie attackerad av en lekfull kattunge. Sen utforskade vi lite i affärerna på ön. Efter måltiden åkte vi till "Ko Kai" och solade och letade hajar. Sen bar det av hemåt och vi fick käka middag. Efter det var de flesta trötta och gick och la sig.

Anders och Callbo

17 januari 2004:

Hej!

Hipp hipp hurra på Ka-Fai´s födelsedag. Idag blev han 19 år, de firade han med att ligga på hotellrummet med sin öroninflammation. För oss övriga så blev det två träningspass och en sista chans för att förbättra sin solbränna.

Under lunchen flamsade vi lite med Lisa. Hon hotade oss med en ananas som sedan slank ner i hennes vattenglas. Det var inte den enda tabben hon gjorde. Jessi och jag (Tessan) låg i vattnet och plaskade, då kom Lisa med våra handdukar. Hon ser sig inte för och går rakt in i ett parasol, då flög hon som hon hade blivit stucken av en geting, upp på solstolen och sprattlade som en upp och nervänd sköldpadda.

Fram mot eftermiddagen fick vi vara med om en rundtur på skolan där vi tränade. Allt var ungefär som i skolorna hemma, fast med miniatyr toaletter för småpluttarna.

Under träningen när vi låg och kämpade med vårt hemmagjorda pass kom helt plötsligt en reporter från lokaltidningen i Phuket (Phuket Gazzette). Där gick han med sina kameror och tog ett antal bilder, vi kände oss som riktiga "simproffs". Ryktet hade spridit sig, vi var kända!

Hälsningar från myrstacken / Garvet (Lisa), Flummet (Tessan), och Riskockarn´(Jessi)

18 januari 2004:

Dagen börjar som vanligt med att väckarklockan ringer, tidigare än vad någon normal människa behagar vakna. I hopp om att få ut dom sista svettdropparna ur våra simmarkroppar kör tränarna oss till simträningen. Där vi efter simmat pass får vänta på Bengt och Janne som i behov av tidsfördriv börjar ta kort av simmande simmare. Trots detta hinner samtliga packa sina väskor och städa rummen, så att städerskorna kan städa sen. Efter avklarade förberedelser trycker vi in oss i våra väl värmda minibussar. Där vi för en sista gång får inblick i den thailändska trafiken och kan konstatera att samtliga förare är galna. Vid flygplatsen får vi gå genom alla tänkbara hinder för att berätta vår identitet och att vi varken är knarklangare eller mördare. Efter att ytterliggare fått visa passet två gånger innan påstigningen gick vi ombord på vår flight mot kalla Sverige. Väl på flyget får vi känna på alla charters tjusningar. Bebisar skriker och trånga säten är några av dom. Personligen har jag (Victor) haft turen att få ett par själviska "östermalms"-fjollor framför mig. Deras säten tyckte dom var sköna i halvliggande position, detta fick vi bakomsittande personer uppleva till fullo. Jag säger bara, hoppas att teleportören uppfinns snart.

Flyga roligt, inte troligt!

Victor och Philip